vendela: jag visste inte att det kunde ta så ont att sakna någon

för ungefär ett halvår sedan gick jag ut nian, min klass var kanske inte den bästa, men sanningen är att jag saknar den. jag saknar att vi alltid var så oseriösa, att vi alltid skrattade och att vi alltid retade varandra. man var inte jättebra vän med alla, men det är något som man vänt sig att leva med. man kan inte vara omtyckt av alla, så är det bara. men av de jag var med, saknar jag varenda en. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0