linneavendelas

när allt känns som tygnst och jag önskar att jag hade någon vid min sida, tänker jag på förr i tiden. hur vi jämt gick till varandra när det var någonting som vi tänkte på. du gav mig så jävla bra råd!

båda sa att vi ville att det skulle bli som förr.. nu när jag vinkar till dig i korridoren höjer du bara lite osäkert på huvudet. du säger att det känns som jag inte vill, men jag säger detsamma till dig. jag vill mer än allt att det ska bli som förr, och det har jag sagt tidigare, och du borde förstå att jag menar det, för annars vettefan hur jag ska säga det.

det finns ingen finare än du. du är den som ligger mig närmast hjärtat! allt vi gått igenom tillsammans får inte gå till spillo.. då är ju allt bara i onödan! jag saknar hur det alltid var vi. hur det var självklart vad man skulle göra på helgerna. det fanns inga tvivel.. vi skulle bara vara med varandra.
hur vi bestämde året före att vi skulle vara med varandra förra nyåret. allt det där. JAG SAKNAR DET och framför allt saknar jag hela dig. ditt skratt, din röst, ditt underbara leende, din humor, ditt fina ansikte, hur snäll du alltid vi, hur omtänksam du alltid var. ALLT. JAG SAKNAR ALLT!!!
och säg inte att jag inte gör det, för du vet ingenting om vad jag vill och känner.  du vet bara hur du själv känner.. men kanske försöker du ta ut det på mig för att du inte vill?
om du fortfarande vill att vi ska umgås någon dag kan du ju höra av dig. nu är det upp till dig. jag kan bara hålla tummarna att du gör det!